Den Amerikanska Drömmen

Mitt i hemmajobbet och i bakgrunden rullar en Youtube-video med ett gäng som touringcycklar i USA. Lever och upplever det bästa med USA, och allt är toppen. Tänker tillbaka på vår resa 2019, och är ett: tacksam för att vi inte hade något planerat stordåd för 2020 och fått ställa in pga det som inte orkar prata mer om, två: USA är mäktigt. Vi fick uppleva en enorm gästfrihet, glada och hjälpsamma människor, landskap utan dess like, och bara bra ord om Sverige/Skandinavien. Finns inget som är så gött som att ta sig på cykel med egen kraft, A till B, scout upp fri-campingplats, äta enkel pasta och Coors 6-pack. Den nattliga kissepausen, inklusive natt-choklad som man bara måste ha magen skriker av hunger, för man alltid missbedömer att man behöver mer energi in när man cyklar 5h om dagen. Detta var min Amerikanska dröm. God Bless på riktigt, och önskar att detta representerade hela Amerikat.

Med det sagt så inser jag också att vi har de allra bästa förutsättningarna för att få den upplevelsen. Vi är ett vitt, fint, ungdomligt med det bästa passet man kan ha. Skulle behöva anstränga sig för att inte bli uppskattad. Vi cyklade mellan västerns episka nationalparker och däremellan några få större städer som Seattle, Las Vegas, San Francisco och Los Angeles. Mindre samhällen på landsbygden och även nationalparkerna är ju även den rika mannens mark och destination. Från Seattle till Las Vegas (halva resan, 2 månader) såg vi bara vita människor. Inget vi tänkte på först, eller la någon värdering i, men det slog oss när vi närmade oss Vegas. På väg in i större städer ser man misären, och då är det alla andra grupper som inte tillhör ”all-white America”. Platser där man aldrig skulle våga släppa iväg sitt barn själv till kiosken, eller våga lämna cykeln vid ett fik, knappt vågar få ögonkontakt med folk. Det är synd att det är så stora skillnader, och det känns ibland hopplöst om du skulle råka födas i fel familj eller område. När man fick se och uppleva skillnader med egna ögon på plats så har får man en bättre förståelse, samtidigt som läget känns hopplöst.

Jag kan inte säga att jag är något helgon på något sätt, men jag försöker ha mina lärdomar från touring-resorna i bakhuvudet. Jag kan välja att aktivt ta in på ett fint hotell eller köpa vad jag nu önskar på ett alldeles för dyrt Vegan-café, så väljer jag där på resan att leva som en luffare. Det är vetskapen att jag när som helst kan återgå till mitt normala läge eller ta något ”bättre” som gör att man är så bekväm att bara leva det enkla livet. Jag hoppas kunna uppleva min Amerikanska dröm i någon form igen i framtiden, men hoppas att de får bukt med den orättvisa som faktiskt finns.




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s