Helg-rapport från Östgötaslätten! Ställde skåp och satte snigelspår.

Troligen har det varit svårt att missa att det hänt grejor på vägarna i Linköping/Omberg i helgen. På grund av orsaker som jag inte orkar älta igen, så blev det ingen Tjejvättern och rekordjakt, men det blev en helt episk lördag i alla fall. Big Girls’ Cycling med Slipstream Squad kan man säga att det var. Notera att det är pondus och en släng narcissism när man säger Big Girls’. Alltså – det har inget med fettprocenten att göra, den är låg så oroa er inte, utan det betyder att vårt gäng har koll på läget och visar hur man cyklar. Snabbt, snyggt och säkert. Ett åldersspann från 26 till 48, från olika platser, men intresset för cykling för oss samman.

Samling på fredagen vid hotellet. Några av oss fick en kortis på kvällen innan vi skulle lösa käk och häng. Jag hade laddat med ett flak öl (och några cider för man vet ju aldrig). 24 st finns på ett flak. Vi var 10 st som skulle bo över, och tänkte att tre öl var måste man ju ha, eller? Kastade på 6st till och säkrade med silvertejp. Biceps fick bekänna färg kan man säga. Till denna otroliga buffén av dricka tog vi den lokala ”Gröna-tjollen” och köpte oss en falafel eller dylikt, satte oss på gräset och hade det gött bara.



Vi hade en otrolig runda på dryga 170km planerad, men några väl utvalda segment som skulle erövras. Det var bland annat Omberg, och sedan några längre på slätan som vi skulle behöva varandra för att lösa. Att köra tighta, snabba lagtempon kan vara det jag tycker är roligast just nu. Det kändes väldigt tryggt i detta sällskap, vilket är en förutsättning för att lösa pressen när det hetsas om segment. Vi utgick från Scandic i Linköping och hade hård vind rakt i ansiktet nästan hela första halvan. Köttade sedan upp på rundans största, och egentligen enda backe – Omberg. Mycket fint där, och där fick vi både kronor och pokaler. Sedan vände vi tillbaka mot Linköping igen, och nu skulle den roliga avslutningen ta sin början. Medvind och långa segment. Noterade att vi fick delad bästa tid på det ena med en herrelitcyklist från Hymer, och det var ju störigt. Hade varit lite kul att skicka mail till honom, men men, kan inte få allt. Sista ansträngningen för dagen var en längre sträcka på knappt 12km. Där hade det gått en tempo-tävling, så någon med tempocykel hade kört där i 46km/h. Man visste att uppgiften kan vara svår trots medvind, men vi gav oss tusan på det, och klarade köra i nästan 49km/h. Där satte vi våra snigelspår kan man säga (Obs! internt skämt som är FÖR roligt att ens kunna förklaras i text). QOM-maffian var nöjd med dagsverken och vi kunde rulla tillbaka till hotellet. Tur att vi fick medvinden på hemvägen och att vi även undvek några arga moln som var annalkande. Fika i hann vi med i Väderstad också!

Våra kit fick vi designat av Biehler, och det var hett. Alla såg så grymma ut i detta, och det ger en extra känsla att ha likadana kläder. Lite sekt-igt, men på ett bra sätt. Det var en fröjd att få cykla med andra tjejer som har samma inställning till cykling. Det är ett faktum att det är inte lika många tjejer som cyklar, och framförallt inte som är så här starka, men när man väl får till något ihop är man alltid lika peppad. Det gav mersmak och jag hoppas vi kan göra något liknande igen under sommaren, med hela eller delar av gänget. Det kommer pumpas in på sociala medier, så ingen behöver oroa sig för att missa någon information.

Tack alla inblandade!

Bilder från diverse Iphones.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s